Tankar en onsdag

17 november, 2021 Av Av helenasahlqvist

Det rullar på. Tiden försvinner i ett naffs och jag tycker inte jag gör annat än att gå och lägga mig på kvällarna och går till jobbet på morgonen. Önskar just nu att det såg lite annorlunda ut. Jag saknar ljusa sommarkvällar och ljumma vindar. Jag är verkligen ingen höstmänniska. Ogillar mörker och dis.

Försöker hålla mig sysselsatt. Tränar några kvällar varje vecka. Tar promenader och så ser jag fram mot helgens turer.

Söndagscykling är ett stående inslag som jag ogärna missar. I söndags blev det delar av Lunedsleden som vi cyklade, med lite avstickare här och där.

I måndags följde jag med Emil på spinning som avslutades med lite styrketräning. Det börjar kännas i musklerna, så det var säkert nyttigt.

Ikväll är det dags för cykling med Mandelgänget igen. Hoppas att det värsta regnet försvinner till dess.

För övrigt skulle jag inte tacka nej till lite vistelse utomlands just nu. Igår blev hela familjen fullvaccinerade, så nu är vi fria att göra och träffa vem vi önskar. Det känns så skönt. Slippa oro för att dra med sig smitta till våra äldre. Anser nog dock att vissa restriktioner skulle vara kvar även för oss vaccinerade. Många glömmer nog att det bara är vi som vaccinerat oss som kan leva ett avståndslöst liv.

Vet de på jobbet som inte är vaccinerade av olika anledningar, och de som ska hålla avstånd gör det inte. Då är det bättre att vi håller ut tillsammans. Nåja, vi får se vart det landar. Oroväckande ändå att smittspridningen ökar även i Sverige, trots att så många färre testas. Det betyder mest troligt att det är ett stort mörkertal med smittade som rör sig fritt där ute.

https://www.regionorebrolan.se/sv/aktuellt/lagesbild-corona-vecka-46-smittspridningen-okar-i-orebro-lan/