Dags att komma ur bekvämlighetszonen

14 maj, 2021 Av Av helenasahlqvist

Var precis inne på Långloppscupens hemsida. Nu var även ett av loppen som ska gå i sommar struket. Det är inte många lopp kvar i kalendern. Jag som sett fram mot att testa på några lopp i år, för att köra hela cupen nästa år. Det får nog bli till att revidera planen och skjuta fram den något år.

Min tanke var att ansöka om licens för att köra masterklass. Det kommer jag inte göra om det blir för få lopp kvar. Har i alla fall förberett med att gå igenom den obligatoriska antidopingutbildningen. Så nu kan jag i alla fall titulera mig som ”Ren vinnare”. Kanske krävs en vinst för det också, men det står så på diplomet. Utbildningen är kostnadsfri och tar ca 30 min, så det var väl värt att göra den. Kan vara bra även som förälder till idrottande barn att ha koll på alla regler och även på vilka metoder som finns där ute som är otillåtna.

Lägret som jag ska på i höst verkar ändå kunna bli av. Inför det fick vi träningsprogram och jag har börjat beta av det. Kan ju vara kul att ha något att fokusera lite extra kring. Förra veckan körde jag de första VO2-max intervallerna. Passet kändes lätt. Resten av veckan, som var en lugn vecka, bestod av 45 min alternativ träning och ett långpass. Sen adderades lite styrka till det.

Styrkan körde jag på torsdagen. De andra passen blev lite annorlunda. I onsdags hängde jag nämligen med på cykling från Nobel (Utebliven Mandelcykling fick från förra veckan bli improviserad Nobelcykling). Vi var fyra mer eller mindre kloka cyklister som samlades i regnskurarna och cyklade lite stadsnära. Först ett maxfartsvarv på MTB-banan. Trots det slog jag inte PR. Hala rötter och tung cykel är ingen bra kombo för ett PR.

Sen klättrade vi lite på Rävåsen. När vi var lagom genomblöta rullade vi hem.

Det blev vila torsdag och fredag, men sen bar det av till Nobel på lördagen. Jobb-Emma skulle med och cykla, så då var det bäst att ansluta. Blev en bra tur, där jag och Emma tog lite genvägar för att inte komma alltför långt efter resten av gänget. Det blev en bra tur och vi var hela fyra tjejer på plats bland alla killar. Hoppas det kommer fler framöver för fler tjejer behövs.

I söndags trotsade Jessica och jag regnet och rullade grusvägar mot Kristinehamn. Där letade vi oss fram på lite stigar söder om E18. Ett superfint område som vi ska åka tillbaka till. Fanns stigar lite överallt, och som vanligt i Kristinehamn, inga stenar. Släta och fina stigar som det säkert går att köra riktigt snabbt på.

Så någon vidare lugn vecka blev det inte, men en fruktansvärt bra vecka.

I tisdags skulle jag kört intervaller igen, men regnet hängde i luften och vägarna var smetiga, så det blev lite lugn löpning istället. Ibland får man tänka om, för nu är jag rätt klar med blöta och kalla cykelturer ett tag framöver.