Väderomslag 

Det regnar och blåser och töar. Att vi inte kunde få behålla det vackra vintervädret några veckor till. Det är inte ofta vi får så fina förhållanden som vi haft senaste veckan. Vindstilla dagar, några grader minus och några decimeter snö. 

Bestämde mig för att nyttja vintern så mycket det bara gick i tisdags. Flexade ut lite tidigare och åkte hem för att packa bilen och byta om. När Micke kom från jobbet åkte han, jag och Emil till Degerfors för att åka ett par varv i elljusspåret. Lite mer uppkörda spår än i söndags, men helt klart godkända. Glada att vi hittat dit, då det är det roligaste spåret vi åkt på länge.


Nu väntar några dagar med mildare väder. Snön har nästan försvunnit och snart är även isen borta på grusvägen hemma. Får se om jag hinner med någon barmarksaktivitet i helgen. Sen ser det faktiskt ut som att vintern kommer tillbaka. Synd är väl att skidspåren hinner töa bort också. Nog för att de är hårt packade, men jag tror inte de kan hålla emot blåsten och regnet.

Tre längdpass

Det är lite svårt att få hjärnan att förstå att det är 25 år sedan jag tävlade på skidor senast. Det är inte lätt att tänka om, att kriga för varje meter och bli helt slut på mindre än en kilometer.

I fredags, när vi lämnat av Lina vid Innebandyträningen, fortsatte jag, Emil och Micke till Nobel för att åka skidor. Det var inte så mycket snö och spåren var inte så bra heller. Jag hade vallat skidorna i torsdags, men skulle lagt på ett lager fäste till. Vallorna glömdes dock hemma, så det blev stakträning runt spåret. Tur är att det inte är några backar alls på det dryga två kilometer långa spåret. Micke och Emil åkte ett varv och jag körde två.


I går, lördag, förmiddag åkte Micke och av till Hultet utanför Kristinehamn för att testa spåren där. Hade hört från mina arbetskamrater som bor i Kristinehamn att de fått mer snö där än här. Det såg så ut och det var inga genomslag alls i spåret. Däremot var de rätt mjuka, så det var jobbigt att åka. Samt att stavarna sjönk ner i den mjuka snön. Jag hade fått på lite mer valla, men inte tillräckligt. Vi valde att ta femkilometersbanan. Den var riktigt kuperad och min balans var obefintlig. Fick kämpa för att stå på benen i utförskörningarna. Armarna gjorde jätteont efter stakningen dagen innan och det var ingen trevlig tur. I övrigt var banan rätt kul och bara man blir mer tränad går det nog bättre.


Började fundera på hur jag orkat åka när jag var liten. Då åkte jag bra mycket längre än fem kilometer åt gången. Veckan vi var på träningsläger i Björnliden i norra Dalarna körde vi dessutom två pass per dag. Ovana muskler helt klart, som bara är cykeltränade dessutom. Kroppen började ömma allt mer på eftermiddagen och kvällen.

Idag var det sista dagen med skidåkning den här helgen. Kroppen hade vilat lite under natten och idag var jag inte lika öm. Hade fundering imorse på om jag skulle ta cykeln istället för skidorna på dagens träning. Efter långt överläggande, med mig själv, kom jag fram till att ta skidorna. Ska bli varmt på onsdag och vi vet ju inte när det blir skidföre igen.

Har varit sugen i flera dagar på att åka till Råbäck utanför Degerfors. Är ju kul att testa nya ställen, även när det kommer till skidåkning. Åkte vid tretiden när det fortfarande var ljust. När vi kom fram var det bara två bilar till på parkeringen. Hade faktiskt förväntat mig fler eftersom spåren fått bra recension på skidspar.se. Någon hade även skrivit att det var uppkört och det syntes att många ville åka skidor.


Spåret började med lätt uppförsåkning. Inga problem för nu hade jag äntligen fått på ordentligt med valla under skidorna. Armarna kändes ok och benen likaså. Nu började hjärnan äntligen komma på hur det fungerar med skidåkning. Kroppen började också minnas hur tekniken skulle vara. Banan i Råbäck kan vara den roligaste jag åkt. Små uppförsbackar och en fin lång och lagom brant utförsbacke när man nästan var runt. Spåret mätte runt 2,7 km. Visst att det var en del som kört, men spårkanterna var intakta och stavfästet mer än godkänt. Det var länge sedan skidåkningen var så kul. Micke gick av efter ett varv, men jag fortsatte ett till och hade kunnat åka ett eller två till.


Nu måste jag bara hitta lite mer balans och träna upp musklerna lite. Hoppas att vintern inte är slut riktigt än också för nu har jag ju äntligen börjat få till det.

Friskvård med Anna & Emil

På jobbet har vi friskvårdsbidrag. 800 kronor om året som vi bland annat kan träna för. Jag är otroligt dålig på att använda mitt bidrag. Vet egentligen inte riktigt vad jag ska göra som kostar pengar som är godkänt av skatteverket. Har ju åkt en hel del slalom, men eftersom slalom är en sport med dyr utrustning gills inte det. Däremot gör längdskidåkning det. Inte vet jag, men min längdutrustning var dyrare än min slalomutrustning. (Innan jag beslöt mig för att köpa nya slalompjäxor).

I alla fall. I helgen hittade jag något som passar perfekt för mig. Det är Anna Haag och Emil Jönsson som påtat ihop ett träningsprogram och inspirationsvideor för gemene man som vill träna barmark inför vintern. Eftersom jag bor i en relativt snöfattig del av Sverige tänkte jag att jag kunde testa upplägget.

inpireme

Jag behöver verkligen lite pepp och inspiration gällande träning. Kör oftast fast på samma sak och tränar i samma tempo vecka efter vecka. Inte det bästa när jag ändå vill utvecklas i min träning.

Längdskidor är ju inget som varit mitt huvudfokus senaste tiden heller. Jag har ändå ett mål, det är att åka Vasaloppet någon gång i livet. Nu börjar det lugna ner sig lite efter småbarnsåren och mer tid år att lägga på träning. Då är det läge att lägga fokus på att träna till Vasaloppet. Även om jag inte kommer köra det på några år framöver.

Lite alternativ träning är ju ändå kul också. Har lagt mycket fokus på cyklingen senaste två åren. Löptränat lite där emellan, men inte så mycket annat. Tränar för att må bra och då kan det nog vara lika viktigt att träna varierat. Annars är det även lätt hänt att träningen blir tråkig.

I introduktionen säger de att träning som blir av är bra träning, även om det bara är en kort stund. Som att cykla till affären. Det har de även pratat om i sina poddar. Det säger relativt mycket om hur de är som personer. Att få vem som helst att röra på sig. Det är inte de stora resultaten som är viktiga för en bra hälsa. Jag gillar Anna och Emils jordnära attityd.

Solvallen

Igår efter lunch tog vi bilen till Granbergsdal. Hade fått rapporter om att det var spårat och att spåren var bra. Spåret är inget för amatörer, då det är brant både uppför och utför. Nedförsbackarna kändes i mitt högerben och det blev inte så mycket skidåkning som jag tänkt. Micke åkte runt hela tre kilometers slingan, men även han tyckte det var lite för mycket upp och ner. Precis som mig, så tävlade han när han var ung. Jag gillar annars spåret i Granbergsdal. Jag vill att det ska hända lite. Tycker det är rätt tråkigt att bara stå och staka. 

Sladdade omkull när jag skulle vända tillbaka för att få lite bilder. Det fångade Micke på bild. Blev inte så lång runda för mig och Emil, men vi kunde njuta av lite sol i alla fall.