Långfredagsmorgon och skärtorsdagslöpning

Långfredag, morgon och svinkallt. Det är under tio minusgrader nu på morgonen. Ska aldrig våren komma? Läser om Grönlandsblockering och funderar på vad det beror på. Ny istid?

Flexade ut vid lunch igår och åkte hem för att fixa mat. Det var inte lika varma vindar som det var i helgen. Tog en biltur efter lunch för att köpa ägg och se om vägen via Högåsen var isfri. Det var den inte, men det var nog is som går att cykla på. Borde kanske behållit mina dubbdäck på någon vecka till, men får köra asfalt istället. 

Efter eftermiddagskaffet snörade jag på mig träningsskor och gav mig ut på en löprunda. Hittade stigar i skogen som var bra upptrampade. Stigar som jag cyklade på i höstas. Sprang en runda och återvände hem. Landade på 5 km och hade varit borta i runt 40 minuter. Ingen direkt snabb runda, men en skön runda. Att solen var framme gjorde ju inte saken mycket sämre. Älskar vårsol. 


Fylld av nytankad energi kom jag hem och började pyssla lite. Tvättade möblerna på altanen som hade blivit mögliga under vintern. Sen blev det grillat kött och pommes till mat. Kvällen avslutades med att familjen spelade Chicago. Riktigt kul och mysigt.

Tid att njuta, en vanlig dag.

Vissa dagar blir det inte riktigt som man tänkt sig. Det behöver inte innebära att det blir dåligt. Det kan rent av innebära ett det blir väldigt bra.

Åkte och handlade direkt efter jobbet igår. Kom hem lite senare än jag brukar och funderade lite på vad vi skulle äta. Föreslog att vi ju faktiskt kunde åka till Paddtjärn för att grilla korv. Varför kan man inte det en helt vanlig dag? Dessutom var det ju plusgrader ute och solen värmde så himla skönt. Bäst att ta tillvara på tiden.

Emil ville så gärna gå dit, så medans Micke och Lina åkte dit med bilen och startade brasa, traskade Emil och jag iväg genom skogen. I skuggan var det inte riktigt lika varmt, men så länge vi gick höll vi ju värmen. Hade klätt oss bra också, så vi skulle klara oss.


Framme vid Paddtjärn sken solen mot vindskyddet. Läget är riktigt bra, men det börjar bli slitet på marken runt vindskydd och eldstad. Tyvärr är ju inte alla så måna om att lämna som man fann det. Emil och jag gick sista biten över tjärnen. Lite kul att se platsen från det hållet. Det ligger riktigt fint inne bland stora talar, på en klippa invid tjärnen.


Jag hade förberett pinnbrödsdeg och Lina hade fått en pinne att baka det på. Emil fixade en pinne själv. Så länge solen var ovan trädtopparna kunde vi sitta där och njuta, sen värmde brasan.

Vi grillade korv och bara var. Så himla skönt att bara komma ut, bort från måsten och annat som stör. Jag älskar ju naturen och framförallt tystnaden. Bara fåglarna som har börjat stämma upp i vårsång. De låter riktigt ivriga nu.


Vid ett tillfälle kom tre killar på kross eller om det var enduro farandes på leden. Det är ju däremot inte riktigt lika kul. Tyvärr så har leden blivit riktigt sönderkörd av krossar. De ställer till det massor. Jag vet inte om de inte vet att det inte är tillåtet att åka i skogen och på lederna. Man kan ju alltid hoppas för annars förstör de ju med flit.

Cykel är däremot helt ok. Det är inget motorfordon och har samma rättigheter i Allemansrätten som fotgängare. Är bara vissa naturreservat man inte får cykla i, men det brukar framgå på informationstavlorna. Nåja, en parentes och kvällen i övrig blev hur bra som helst. Man behöver inte äta mat vid sitt vanliga köksbord varje vardagskväll. Vid en brasa i skogen fungerar minst lika bra.

Dags för återhämtning

Veckans träning är gjord. När jag summerade visade det sig att jag skrapat ihop rätt mycket tid. Hela fem timmar och en kvart landade det på. 45 minuter från målet som jag har att träna ca 6 timmar i veckan. Var tvungen att kolla hur mycket jag hade hamnat på i år. Det hamnade på knappt 30 timmar. Får ändå vara rätt nöjd med den träningsdosen. Har ju pluggat och varit småförkyld i omgångar. Nu när den vanliga cykelsäsongens dragit igång kommer det bli lättare att samla tid. 

Dagens tur blev härligare än igår. Åkte mot Kväggen och vidare till Vilången. Solen strålade men vinden var rätt hård bitvis. Fick dock några härliga kilometer medvind när jag vänt vid Vilången. Det var inte på många ställen som isen var kvar på vägen så det var bara att ösa på. Tanken var egentligen att ta det rätt lugnt. Jag har väldigt svårt för att ta det lugnt, så efter en mil vände Micke och åkte hem igen. Han har inte tränat lika mycket som mig i år och ville inte pressa sig helt slut direkt. 


Det är inte direkt kul att ligga och åka asfaltsväg, men det går snabbt och man behöver inte tänka så mycket. Just nu tinar snön riktigt snabbt, så snart blir det nog stigcykling igen. Ska bara lida igenom ett par kalla dagar veckan som kommer. Sen väntar en härligt lång påskhelg. Det bästa med våren är nog alla lediga dagar. 

Nu ska jag ge mig själv lite välbehövd vila. Får bli några träningsfria dagar. 

En runda runt staden

Eftersom jag valde att byta till sommardäck på cykeln i fredags ville jag ju inte ut och halka på isiga skogsvägar igår. Jag valde istället att cykla in till stan och runda stora delar av den. Eftersom cykelbanorna har varit hyfsat bra plogade och sandade var det inga större problem att cykla. Enda isiga sträckan var mellan Gottebol och Botorp. Att cykla där med dubbfria däck var inga problem. 

Jag hade rätt mycket luft i däcken. Runt två kilo och så mycket brukar jag inte ha. Kanske brukar ligga på 1,5 eftersom jag åker rätt mycket skogsväg och stig. Då är det inte optimalt att studsa runt med fotbollshårda däck. Igår rullade de dock på bra på de släta cykelvägarna. Blir lite annat att cykla på asfalt, men som första längre tur var det helt ok. Vädret bjöd dock inte in till någon större njutning. Det var mulet, dimmigt och någon gång lite regnigt. Blåsten var rätt frisk även den. Valde att svänga söderut mot Stråningstorp och över mot Aggerud. Åkte gator jag inte åkt tidigare och körde ner mot sjön och hembygdsgården. 


Följde sjön ända ner mot Backa och Sandorpet. Där vände jag norrut mot Bråten och tänkte leta upp stigarna vid Båsberget. Jag hittade stigarna som leder från Passvägen, men inga skyltar visade att det går motionsspår i skogen bakom villorna. De är dock bra skyltade när man väl är på dem. Anledningen till den bristfälliga informationen är att det är en privatperson som håller spåren i trim. I vår ska jag utforska dem lite mer. Cyklade en del av en slinga med Annika och Therese förra april, men då åkte vi åt ”fel” håll och såg inte skyltningen. Var i alla fall ett väldigt fint område att cykla i. 

Följde Norrleden tillbaka västerut och åkte i villakvarter sista biten innan jag åter tog cykelvägen mot Gottebol och hem. Fick mig en riktigt genomkörare, men också ett kvitto på att konditionen och benstyrkan är kvar. Efter tre mil som tog runt 1 timma och 40 minuter hade jag kunnat cykla en bra stund till. I alla fall på samma underlag. Kanske kan jag vara i form till Dalsland XC ändå. 

Idag ska det bli sol och varmt. Planerar för en längre tur i eftermiddag. Vart vet jag inte riktigt, vi får helt enkelt se vad jag har lust med då.

Oplanerad helg

Det var ganska många helger sedan vi inte hade några planer alls. Det har varit Innebandy, familjedag, två kalashelger och massor av annat. Nu har vi flera helger utan några större planer. Det är så himla skönt. Jag älskar att ta dagen som den kommer, vill ogärna planera något över huvud taget. Visst har jag en tanke om hur dagen eller helgen ska bli, men ingenting är spikat. 

Igår passade vi på att gå på stan efter jobbet. Jag var ändå inne i centrum på internutbildning, så då mötte jag upp resten av familjen efter den. Barnen behövde nya jackor till våren och Emil behövde även skor. Hittade allt och en timma senare var vi påväg hem. Älskar när det går smidigt att hitta det man ska ha. 

Skjutsade iväg Lina på Innebandyträning och beslutade mig för att byta till vanliga däck på MTBn. Ska ju bli varmare några dagar och synd att slita i onödan på dubben. Får hålla mig till bara vägar några dagar tills det är barmark i skogen. Skiftet gick rätt snabbt, men när jag pumpade upp bakdäcket small slangen. Fick ta reservslangen och innan jag åkte och hämtade Lina körde jag förbi Intersport och köpte två nya slangar. Vill ju inte åka en långtur utan reservslang. Kan bli jobbigt att gå två mil hem om slangen smäller igen. 


Idag ska jag försöka mig på en lite längre tur. Får se åt vilket håll jag åker. Kan bli att jag snurrar runt lite inne i stan. Sen ska vi plocka undan skidor och fixa lite ute. 

Ha en fin lördag!

Våren väntar lite till

Det vill inte riktigt bli vår. Det är tråkigt för nu vill jag verkligen att snön ska försvinna, vägarna bli isfria och att det ska bli barmark i skogen.

Det har varit full fart i några veckor. Har pluggat för tenta, jobbat och hunnit träna en del. En söndag för ett par veckor sedan gick Micke och jag till Paddtjärn med en kaffetermos i ryggsäcken. Var så himla sklntbatt sitta där en stund och det var helt tyst. Snön låg rätt djup och det var is på den lilla tjärnen.

Jag har cyklat ett par gånger ute. Det har varit så himla kallt, så det har ju inte direkt inbjudit till utecykling direkt. Har försökt träna på motionscykeln också. Den har dock så himla oskön sadel att det är nästan omöjligt att cykla längre än 30 minuter åt gången.

I tisdags bestämde jag mig för att cykla ute igen. Vägarna var hyfsat snöfria och solen värmde så där härligt som den gör på våren. Tog grusvägen mot Ängebäck, Degerfors och tänkte att jag cyklar en stund enkel väg och sedan vänder. Jag kom ända fram innan jag valde att vända. Fick med mig en QOM av bara farten. Det på vinterdäck dessutom.

Kände när jag avslutade hemma och hade cyklat en timma och kommit två mil att formen är rätt ok. Det är ju bara mars och drygt en månad till första tävling. Det är mycket möjligt att jag hinner komma i form och väljer att starta i Bengtsfors.

Igår fick jag även till ett löppass. Där är det längre kvar till ok form. Det var riktigt segt att springa. Sen är det inte helt bra underlag än heller. Lite isigt till och från. Jag tror att om jag får upp konditionen på löpningen så kommer öven cyklingen bli snäppet bättre. Jag får väl utvärdera till hösten.

Igår kväll var det årsmöte i cykelklubben. Jag hade blivit tillfrågad om jag kunde tänka mig att vara med i styrelsen. Det kan ju vara kul eftersom jag tycker cykling är kul och det kan vara intressant att vara med och driva klubben. Bara att vara på årsmötet var intressant då man får en bättre inblick i klubbens arbete. Det är många saker de driver. Dessutom ett väldigt härligt gäng människor.

Idag väntar jobb, sen lite shopping med barnen. Även om våren inte är här än kommer den komma och då är det bra att de har lite kläder att ta på sig.

Förra fredagen tentade jag av Marknadsföringen. Hoppas jag blir godkänd för då väntar en belöning på mig. Har sagt att jag ska köpa en ny tränings/gps klocka om jag klarar tentan. Så förhoppningsvis blir det mindre plugg på ett tag.

Ha en fin fredag!

Vårträningen är igång

Det är mindre än två månader kvar innan tävlingssäsongen drar igång. Än har jag inte bestämt om jag ska köra loppet i Bengtsfors eller inte. Jag vet inte när jag kommer bestämma mig. Kanske blir någon vecka innan, kanske blir någon månad innan. Egentligen vill jag bara åka om det blir hyfsat väder. Förra året var det regnigt och lerigt och kallt. Det är inte så kul att köra 57 km cykel på hala stigar om det regnar och blåser isande vindar direkt. Å andra sidan drar jag mig inte för busväder heller. Är man väl igång går det ganska bra.

I torsdags fick jag för mig att det var dags att väcka benen med lite cykling. Satte mig på motionscykeln och körde intervaller. Ingen speciell typ av intervaller, utan jag körde på känsla. Brukar bli så när jag tränar, lite planlöst. Satte musik i öronen och öste på i refrängerna. Funkade för mig och gjorde säkert nytta. Eftersom våren inte vill komma ute var det ett bra val att välja innecykling. Dessutom tar det inte så lång tid. På dryga tjugo minuter var jag klar. Det är skillnad mot när jag åker längdskidor. Bara enkel resa till Degerfors tar den tiden.

Kände faktiskt av träningen i benen i fredags, så lite glädje fick jag av den. Lördagen bjöd på rejält, fint, vinterväder ala mars. En strålande sol och temperaturen kring nollan. Hade gjort nästan vad som helst för att få en stunds cykling ute, men när det kommer till tid behöver man prioritera. Vi skulle ha kalas för Emil på eftermiddagen och Lina hade match på förmiddagen. Hade säkert hunnit cykla en stund, men prioriterade att kolla på Vinterstudion och Sprint. Riktigt spännande och väl värt tiden. Inte bara träning som är viktigt om man säger så.

Däremot var söndagens största prioritet, förutom att Emil fyllde 11 år, att få till någon form av cykling. Först blev det dock frukost framför TVn med Vasaloppet, lite brödbak, lunch, tårtfix och födelsedagsfika. Sen drog jag på mig träningskläder och tog cykeln för en tur mot Degerfors. Valde att åka västra vägen, grusvägen, till Ängebäck och så tillbaka. Är mindre trafik på den sträckan och jag är inte helt bekväm med att åka på isiga, spåriga, vägar. Är rädd att jag ska halka till på en isig kant på vägen och dra omkull. Vill ju gärna inte halka in under en bil som passerar. Däcken är dock riktigt bra, så jag var inte nära att köra omkull av den anledningen. Däremot är det lite vingligt om man kommer ut i lite djupare snö.


Inga missöden dock och benen kändes riktigt pigga. Två mil på runt en timma fixade jag utan större problem. I och med det är vårens träning igång. Nu lägger jag undan skidorna för den här säsongen, nu får det bli cykling och löpning framöver istället. Just nu har jag ingen direkt träningsplan. Tar dagarna lite som de kommer. Sen är det rätt stort fokus på nästa veckas tentamen också. Den är lite prio just nu. Efter den kan jag börja tänka ut en plan och lite mål. Då kanske våren börjar komma också, vem vet?

Veckan som gått

Det är fruktansvärt kallt ute. I alla fall för att vara här hos oss, sista februari. Den här tiden på året ska snön smälta för fullt och våren vara på väg. Just nu ser det inte ut som att våren kommer nå oss förrän i april. Såg en dokumentär i helgen som heter ”Befor the flood”. Den handlade om klimatet och att det inte blir varmt överallt på jorden om medeltemperaturen höjs. Utan att Europa kommer få kallare klimat. Är det den kylan som är här nu? Man kan ju börja undra, men så drastiskt är det nog inte än.

Nåja, det var en parentes. Det har i alla fall varit vinter på riktigt i år. Det snöar lite då och då och det är fina skidspår här i närheten. Så mycket skidor som jag åkt i år har jag inte åkt sedan jag var ung. Förra veckan kom jag iväg tre gånger. Två till Degerfors och en gång till Djerfstugan. Gillar fortfarande spåren i Degerfors, Råbäck, bäst.

Har passat på att plugga och har varit i Karlstad två gånger för föreläsningar. Saker börjar falla på plats och jag ser med hoppfullhet fram emot tentan om två veckor. Kan nog ha en chans att klara den. Just nu har jag ett uppehåll i träningen. Känner mig inte motiverad att åka skidor i 16 minusgrader. Inneträningen får också vänta den här veckan. Prioriterar lite annat istället. Bland annat att Emil fyller på söndag och vi ska ha kalas på lördag.

Nästa vecka får jag ta nya tag och hoppas på att kylan mattats av något. Nu börjar jag längta efter isfria vägar, odubbade däck och slingrande stigar.

Snart är februari slut

Februari går snabbare än man tror. Nog för att månaden bara innehåller 28 dagar, men ändå. Snart är mars här och förhoppningsvis kommer tödagarna snart. Nu vill jag verkligen ha vår, eller i alla fall försmak till vår. Jag vill sitta vid en södervägg, med solen i ansiktet, ärmarna uppvikta och njuta av en kopp kaffe. Sitta där och höra fåglarna ivrigt kvittrande och droppandet från när snön smälter på taken och rinner ner i stuprören.

Nu verkar det dock vara ett tag kvar innan vi får njuta av det. Snötäcket växer sig allt tjockare och minusgraderna blir fler. På vädret läser jag om högtrycksryggar och skidspårsrapporterna blir allt fler.

Jag varvar ond hals med skidåkning och har hittat nya spår. Det är fortfarande till Råbäck vi åker, men nu har jag gett mig på nästa spår. Älgaråstorpsspåret är sju kilometer långt och draget på väg. Det böljar upp och ner vilket ger bra träning för överkropp. Igår var det draget en extra slinga och landade på 8 km jämt.

Testade det för första gången i lördags, när jag kände mig pigg igen efter senaste förkylningen. Hade dåligt fäste första vändan, men glidet kan jag inte klaga på. Åkte ett ”varv”, drack lite vatten och vallade om. Åkte ett varv till och kunde nöjt skriva in 14 km och 1 tim 15 min i träningsdagboken.

Söndag kväll däckade jag med en klump i halsen. Förkylningen var tillbaka, för en kort stund. Måndag var jag lite seg, men igår var jag åter pigg. Micke ville åka skidor, så jag åkte hem, slängde på mig andra kläder och så åkte vi till Degerfors. Vallade en hårdare valla, då temperaturen hade sjunkit rejält från i lördags. Hade kanonfäste, bästa jag någonsin haft tror jag. Var en dröm att smidigt glida uppför backarna. Däremot var glidet riktigt dåligt. Tror inte det berodde på att fästet var för bra, för Micke hade lika och han brukar ha bra. Han kör med tejp och vallar inte bort sig lika lätt. Jag gillar ändå sporten med att valla själv. Det är så kul när det blir bra.

Antingen var det snön som var för greppig, eller också var glidet på skidorna för dåligt eller för ”varmt”. Jag gissar på att det är dags att valla om. Fick ändå ihop åtta härliga, svettiga och roliga kilometer. Sen lade sig mörkret över Råbäck och det var dags att åka hem. Längdskidåkning är träning för hela kroppen och styrkan i överkroppen blir bara bättre och bättre. Nu har kroppen fattat hur man åkte skidor, det där som huvudet vetat hela tiden. Nu börjar jag komma tillbaka till hur det var när jag var 12 och åkte som bäst och som mest.

Det är helt klart som med cykling, har man en gång lärt sig, så kan man det sen. Det behövs bara lite mer uppvärmning när man inte gjort det på mer än 25 år.

När en förkylning är ok

Förkylningar kan verkligen stressa kroppen och huvudet. Att inte ha ork att göra allt man vill och allt man brukar är inte så kul. Mig kan det stressa rätt rejält, mer än jobbet stressar mig till och med. Har i och för sig inte ett speciellt stressigt jobb, så det kan bero på det. 

Efter en helt perfekt helg med skidåkning två dagar och härlig vintercykling en dag, så kröp förkylningen på i måndags eftermiddag. Inte så konstigt egentligen för Emil var febrig hela helgen med rinnande näsa och allt. 


Missar givetvis en massa träningspass jag planerat den här veckan, men det är helt ok. Nu vill kroppen vila och då ska den givetvis få göra det. Jag har åkt de skidpassen jag behöver i vinter, det räcker mer än väl nu. Jag har varit ute och cyklat på snö och is och jag har sprungit på samma underlag. Det gör inget att få ett break nu, då kanske våren hinner komma, kanske. 

Sen kan jag ju använda den tid jag annars hade fokuserat på träning, antingen i tanken eller fysiskt, på att tänka på andra roliga saker. Som mitt stora intresse för investeringar, resor eller miljö och konsumtion. Sen har jag ju lite att plugga på också. Därför är det helt ok att jag är förkyld, då kan jag prioritera om lite för en tid.