Mot Mörkret

Nu är vi på campingtur igen. Den här gången har vi dragit mot Dalafjällen. Ska bli skönt med en vecka i lite lugnare tempo. Få leva lite mer i naturen.

Första fikastoppet blev en bit från Oforssen i Värmland. Vi åkte en bit på en väg som för några år sedan var huvudvägen mot Vansbro. Vi satte oss på filt i gräset och fikade. Lina passade på att plocka smultron på ett strå.

Lunch blev det vid Vemforsen.

Vi valde att campa vid en ställpats i Mörkret. Vi tog bilen upp till parkeringen vid Njupeskär och åt en glass. Imorgon ska vi gå till fallet.

Muldestausee – Trittau – Klippan

Just nu har vi bara transportsträcka hem. Har inte gjort mycket annat än att åka bil. Det har gått ganska bra, men vi tycks ha lite otur med köer här och där. Har stått riktigt länge i några köer i Tyskland. Var rätt skönt att komma till Danmark och Sverige där trafiken flyter på himla bra. 

Fick äntligen lite regn och svalare temperaturer i norra Tyskland. Så pass att det var jeans som gällde mest hela dagen igår. Ovant att sätta på sig långa byxor när vi gått i minimalt med kläder dryga veckan. 

Hittade en camping i torsdags kväll precis norr om Hamburg. Ingen märkvärdig alls, utan helt ok för en natts vila. Den hette Camping Großensee har jag för mig. 

Åkte vidare i fredags morse mot gränsen till Danmark och lite gränshandel. Köpte inte så mycket. Tre förpackningar Dansk Påläggschoklad fick följa med. Mest som en kul grej. Fick ju en förpackning av barnens kompisar i vintras. Samt förmaning att bara äta på söndagar. Den förmaningen får hålla i sig och barnen längtar till frukosten imorgon, det kan jag lova.

Vidare gick färden mot Sverige. Låset till dörren på husvagnen pajade utanför München, så enda sättet att låsa husvagnen är inifrån. Det gör att vi måste hem och laga det. Är ju inte så kul att lämna husvagnen olåst om man vill hitta på något. Försökte låsa provisoriskt med hjälp av ett bygellås vi har till cyklarna. Men det var en cm för kort. Vi har ett handtag på väggen bredvid dörren, så med ett längre lås hade det fungerat. Sen har vi en kraschad husvagnsbackspegel också. En bil som dundrade in i den på en smal gata i Tyskland. De är tidvis lite heta i trafiken där nere. Däremot är de stenhårda på att praktisera blixtlåsprincipen när körfält ska gå ihop till färre. 

Skulle bo i Barsebäck igår, men de hade slut på elplatser. Micke ringde runt lite till campingar i närheten. Närmsta ställe med el var i Klippan. En liten camping med mestadels säsongare. Såg ut att vara permanentboende. Är inget stor fan av campingar med fastboende. Blir en särklid märklig stämning där. 

Nu har vi några mil kvar hem (snart i Jönköping). Blev en snabb, men lång tur och vi har sett otroligt mycket på vägen. 

Chiemsee – Muldestausee

Gårdagen ägnades i bilen hela dagen. Temperaturen höll sig stadigt över 30. Tänkte stanna och koka soppa efter vägen, men det var på tok för varmt. Det fick bli smörgås istället. 

I södra delen av Tyskland odlas massor av Humle. Antar att det är till all öl som ska bryggas. Överallt står stolpar med Humle på. 

Ju längre dagen gick, ju mer moln blev det. Skulle stanna vid en camping utanför Leipzig, men dör var det fullt. Var bara att backa ut och leta på något annat. I värmen är det inte kul att leta camping. Många stänger dessutom tidigt och så hade vi passerat rätt många vägarbeten. Att passera vägarbeten tar tid i Tyskland. Trots stora vägar så blir det kaos vid vägarbeten. Är kanske för att farten är hög och många gör hastiga inbromsningar. 

Vi hittade en öppen camping till slut. Som dessutom tig kort som betalning. Det kan man inte vara säker på att de gör på alla ställen heller. Inte direkt som hemma i vårt kontantlösa samhälle.

Caorle – Chiemsee 

Efter tre nätter i Caorle packade vi ihop och drog oss norrut. Hemlängtan började krypa sig på de små och själv har jag det tufft i värmen. Jag gillar inte att frysa, men att ha över 30 grader utan skugga att sätta sig i flera dagar i rad tär på krafterna. Att byta camping funderade vi på ett tag, men det är svårt att få plats och på flera måste man bo minst sju nätter i rad på. 

Bergen lockade och vi körde mot Undine och vidare via Villach. Temperaturen höll sig stadigt över 30. Bara vid ett tillfälle, då vi åkte genom ett kraftigt åskväder, sjönk tempen till under 20 grader. Det dröjde inte lång stund innan den var uppe över 30 igen. 

Vid ett tillfälle sa till och med bilen ifrån att det var för varm och att vi skulle sänka farten. Det tar på den med i värmen och att dra runt över 1,5 ton. 

Vi landade vid sjön Chiemsee. Den ligger i södra Tyskland. Vi bodde på samma camping förra året också, men då regnade det från när vi kom tills vi åkte. Den här gången var det bättre. Vi kunde både bada och sitta ute när vi åt. 

Tog dessutom en promenad på kvällen. Så himla fint var det. 

Val Venosta – Caorle

Skrev inlägg häromdagen, men texten kom visst inte med. Har haft så dålig uppkoppling på campingen så det har inte gått att rätta till.

Vi åkte i alla fall från Alperna för några dagar vid kusten. Det var riktigt fin väg vi körde mot Merano. Äppelodlingar överallt. Vart 8:e äpple vi äter i Europa kommer från Syd Tyrolen. Inte undra på att det var äpplen så långt ögat kunde nå då. Såg att det gick en cykelbana utmed ett vattendrag nästan hela vägen till Merano. Där skulle det vara fint att cykla någon gång. 

Skulle ta stora motorvägen och runda Verona på vår väg mot Venedig. När vi kom ut på den stod trafiken i princip stilla. Vi valde rätt snart att åka av motorvägen och ta gamla huvudvägen söderut mot Trento. I Trento tog vi en alternativväg genom bergen. Ett bra val, för det var inte mycket trafik och vi fick se väldigt mycket fin natur efter vägen. 

Äppelodlingar byttes mot vinodlingar. 

Vi hade siktat in oss på camping Pra Delle Torri. Den såg ut att ha massor av skugga och en cool pool. Googla och se själv. 

Fick en reservplats alldeles vid havet, dock utan skugga. Packade upp och drog till poolen och sen havet. Helt underbart att landa en stund. 

Pra Delle Torri är en camping som har det mesta. Man får ett armband när man checkar in. Det måste man ha för att ta sig både in och ut från området. På campingen, dom förövrigt har både hotell och lägenheter och stugor finns allt från restauranger till karuseller. Det fanns en pytteliten flumride och en bergodalbanslarv. Vi testade inget av det, men vi köpte två äkta Italienska pizzor till kvällsmat. 

Cykling i Val Venosta

Igår tog vi det lugnt. Barnen fick bada lite. Jag tog en cykeltur i dalen. Hade fin medvind först. Det är äppelodlingar överallt. Jättefint att cykla där.

Micke funderade på om vi skulle göra rent toatanken. Struntade dock i det ifall det inte skulle funka.

Idag blir det flykt från bergen och så intar vi kusten istället.

Stelviopasset och Schweiz 

Inte ofta man hinner med fyra länder på en och samma dag, men igår blev det bara så.

Efter bad, innan kvällsmat, drog vi iväg mot Stelviopasset. Vi har talat länge om att vi vill åka där. Det är Alpenas svar på Norska Trollstigen. Eftersom allt är större i Alperna än i Norge så var även vägen större. Om man räknar till antalet kurvor. I början var vägen större. Gick i skogen, men räcken var inget man såg skymten av. Vad … hade vi gett oss in på? Såg skyltarna i kurvorna när det stod 43. Funderade på vad som menades, men kom snabbt på att här räknades det ner. När det var hälften kvar var vi inte uppe på kalfjället än. Det är den biten, den på fjället, som alla bilder är från i medierna.

Att åka var verkligen en upplevelse i varje krök. Såg inget uppåt, var tvungen att hålla fart och hoppas på att vi inte mötte någon. Fick efter ett möte i en kurva backa ner en bit för att ta fart. Bilen orkade inte. Kan bero på att vi närmade oss 3000 meters höjd. Mötte en buss i en annan krök. Fick backa över på fel sida, så bussen skulle få plats.

Väl uppe var det bara att andas ut en stund och njuta av utsikten. Idiotförklara alla cyklister som tappert stretat hela vägen upp. Sen var det bara för dem att vända ner och hoppas att bromsarna håller. Återigen idioter!

Konstaterade att ”aldrig att vi tar samma väg ner”. Det fanns en väg till, genom Schweiz. Bättre val eller inte, vad hade vi att förlora?!

Det började bra. En fin väg nästan helt utan trafik. Räcken, nej, här fans det knappt ett räcke någonstans. Bara atthålla sig på sidan mot berget. Längre ner i dalen blev vägen smalare. Vi mötte en svensk bil. De vinkade lika glatt som vi. Kul att se en svensk bland alla andra.

Kom ner i en liten Schweizisk by som heter Santa Maria. Den ligger precis bredvid Tour de Ski orten Val Müstair. Vi åkte genom båda. Det är små städer där huvudgatan trycker sig mellan husen. Och jag menar verkligen trycker. Finns inga marginaler alls. Men det är väldigt fint. Dario Cologna, som åker längdskidor, är från Santa Maria.

Grainau – Val Venosta

Från ett regnigt Tyskland till ett Italien som strålade i solskenet. Vi började dagen med regn. Det regnade större delen av natten, men vad gör det när vi sover. Resan gick fint genom alpdalarna. Tanken var att vi skulle undvika motorvägar i Österrike, för att slippa köpa Vignette. När vi körde upp på vägen mot Fernpass visade det sig att man trots att den inte var motorväg behövde en Vignette där med. Det var bara att stanna och köpa en. Så nu kan vi åka motorväg i 10 dagar. 

Det var ett par rejäla hårnålskurvor ned från berget. Vi stannade på ett ställe och lät bromsarna på husvagnen vila lite. Där fanns en gammal borg på bergssidan och en restaurang. Överallt i Alperna är det restauranger. Priserna verkar rätt humana också. 

Ner mot dalen där Inn rinner så började solen visa sig allt mer. 

Gränsövergången till Italien. Mitt i en liten by. Tredje landet för dagen. 

Lika turkost vatten som dagarna innan. Helt otroligt vad fint det är mot sjöarna hemma. 

Framme på camping Kiefer

Füssen – Grainau

Dagens etapp blev ca 7 mil lång, men vi hann ändå med ett fikastopp. Åkte en jättefin väg som inte var så stor. Målet med dagen var att komma till Garmisch – Partenkirchen. Det är egentligen två byar, separerade av en järnväg. 

Utsikten från disken är det inget fel på. 

Idag har vi besökt Olympiastadion. Den är byggd på 30-talet till OS 1936. Därifrån sända backhoppning på nyårsdagen varje år. Kul att se i verkligheten. Nära backen ska det finnas en canyon, men det var så varmt och verkade vara en bit att gå, så vi tog aldrig den promenaden. 

Planen sen var att åka ner till Garmisch stadskärna för att köpa glass. Vi hittade dock ingen parkering, så vi åkte till husvagnen och hämtade badkläder istället. Jag hade sett på en karta att det skulle finnas en sjö en bit uppför berget. 

En fin snirkig väg tog oss upp på 1000 meters höjd. Vi parkerade vid Zugspitzbahns sista station innan den går genom berget upp mot toppen. Det är en kugghjulsbana. Vi hade tur som fick se ett tåg komma in på stationen. Den går från Garmisch upp mot toppen av Zugspitze som med sina 2962 m.ö.h är Tysklands högsta berg. Sista biten upp är kabinbana. Tor kostar runt 1000:- för oss alla. Så den turen hoppar vi över den här gången. 

Vi badade i Eibsee, lika turkos sjö som igår. Hur skönt som helst att svalka sig då vi har runt 25 grader. Lagom när vi var klara blev det mulet och vi slapp svettas när vi gick till bilen. 

En bild tagen i farten. Alla hus är så fina här. De är målade med alla möjliga motiv. Sen alla  balkonger. Massor av blommor. 

Några fler bilder från campingen. En helt ok camping. Är nog vintercamping för det är mest grus. 

Imorgon ska vi dra genom Österrike och ner till Italienska alperna. I övermorgon är målet Europas näst högsta alppass, Stelvio.

Günzburg – Füssen

En kort etapp idag. Höll oss ifrån Autobahn och åkte mindre väg mot Füssen. Det betyder att det tar rätt lång tid eftersom man åker genom alla byar längs vägen. Man får se mycket fint på det viset.

I Tyskland ligger bondgårdar mitt inne i byarna. Det ser lite kul ut när man åker genom byarna och helt plötsligt är där en gårdsplan med lite djur och en gödselstack. Man kan fundera på vad grannarna skulle säga i Sverige om man skaffade djur att ha mitt inne i staden. 

Vi kom tidigt till campingen. Valde att åka in på Camping Brunnen. Klockan var 14 och de hade en tomt kvar. Det var ju tur för oss. Parkerade och tig en fika. Barnen ville bada, så vi gick ner till sjön. Vattnet här är turkost. Det beror nog på att all sten är vit häromkring. Hur fint som helst.

Efter badet packade vi ryggsäck och åkte till Hohenschwangau. Där kan man ta en shuttelbuss uppför berget. Vi tog bussen som var knökfull. Den kostade 7,20 € för oss fyra. Vi stod nästan längst fram i bussen och det var en spännande uppfärd. Chauffören var från Tjeckien och körde som en dåre uppför serpentinvägen som var bred som en cykelväg.

När bussen släppte av oss fick vi gå en liten bit till uppför berget till Marien brucke. Därifrån är det väldigt fin utsikt över slottet Neuschwanstein. Det sägs att Disney har hämtat inspiration till sitt slott från just det här slottet. Det är riktigt stort och mäktigt.

Bron kändes lite racklig, men Emil vågade sig på att kika ner och fick se en grotta långt där nere.

Vid sjön till höger om slottet