Nationaldag idag och ledigt. Skönt med en ledig dag mitt i veckan. Röd dag mitt i veckan föregås ju även av flexdag för mig. Det är frivilligt att använda det, men jag flexade ut vid lunch igår. Satte mig i bilen och drog till Örebro. Det var länge sedan jag var där helt själv, men jag skulle bara dit och byta gardiner på IKEA och handla lite småsaker. Konstaterade att det är rätt skönt att det inte längre är min hemstad. Bodde ju där i två år, innan jag drog vidare mot Karlskoga och sedan ut på landet. Det är helt enkelt för mycket folk för min smak. 

Kom hem vid fyra och däckade på soffan en stund. Hade nog behövt träna för att bli pigg, men det fanns annat att göra. Som att baka tårtbotten. Imorgon fyller Micke år, så idag kommer hans föräldrar för att äta tårta. Fixade lite med en madrass vi ska ha i husvagnen och tände grillen på kvällen. 

Fick ändå min cykeltur när Emil drog iväg på sin cykel efter maten. Han skulle cykla lite i skogen och jag frågade om jag skulle följa med. Det ville han, så jag hoppade bara i cykelskorna och visade honom en slinga i skogen. Inte ofta jag cyklar med jeans och cykelskor, men det funkade det med. Kanske ingen bra kombo för en längre tur. Avslutade med att köra lite i Emils hopp på uppfarten. Fick till riktigt bra landning kändes det som. Behöver träna lite mer på det bara. Finns så mycket man kan träna på vad gäller teknik på cykeln, svårt att veta vart man ska börja bara. 

Idag ska jag försöka fira Sverige med en cykeltur på förmiddagen. Får bli en lugn tur i närområdet. Behöver återhämta mig lite. Sen är det ju skönt att inte åka så fort hela tiden med. Kanske blir det att utforska några nya vägar. Vi får se vad tiden räcker till. 

Ha en fin nationaldag!

Abstinensen har bara blivit större och större. Jag har haft min cykel på service i tre dagar den här veckan. Tänkte att det inte gjorde så mycket, för vi hade Afterwork med jobbet i onsdags. När frågan kom från Elisabeth senare på kvällen om jag ville med på torsdag och cykla, höll jag på att bli galen. Klart jag ville, när någon frågar, men jag kunde inte. Så typiskt, men det kommer fler tillfällen. 

Igår ringde Mattias, som menade med min cykel, och meddelade att de hade problem. Bodyn, som skulle bytas, var trasig. Så frågan var om de skulle sätta tillbaka den gamla, som fortfarande fungerade men var sliten, eller avvakta tills de fick en ny. De fick givetvis sätta tillbaka den gamla, för jag vill cykla i helgen. 

Hämtade cykeln när jag slutade och åkte hem, fixade lite grejer och drog iväg på en snabb tur. Tryckte på allt jag hade vissa bitar och njöt av att susa fram genom skogen. Även om det är varmt ute, går det bra att cykla. Fartvinden gör att det kyler något. Det behöver inte ens gå speciellt snabbt för att det ska göra skillnad. 

Åkte mot Bodalen, Vismen och vidare mot Gryten. Där stannade jag och fotade lite innan jag drog vidare. Fick stanna vid järnvägen för att vänta på tåget som skulle passera, men sen var det fri gata hela vägen hem. Riktigt nöjd med tempot och känslan i kroppen. Förutom att jag fick stanna en gång för att jag fick kramp i höger vad. Räckte att sträcka ut den en stund. 

Har nästan inte kört med energi någon gång i år. Brukar alltid ha sportdryck med, men nu har jag bara haft vatten. Ska ta med sportdryck nästa gång jag kör med onsdagsgruppen, för krafterna verkar ta slut efter en timma. Kan ju ha ett samband, så får helt enkelt testa. 

I söndags skulle Micke och jag ut på en lite längre cykeltur. Jag ville försöka cykla hela Lunedsleden, så vi åkte in till stan där leden börjar. 

Första delen är rätt fin och det gick att cykla långt utan att vi behövde gå. Den biten cyklade vi i motsatt riktning för en tid sedan. Det håll vi körde nu var lite lättare, då stigningen inte blev lika brant. 

Nästa sträcka var det värre med. Nästintill lodräta berghällar skulle passeras, vilket gjorde att vi fick dra med oss cyklarna. Nedförsbacken som följde på det var rätt svår också. Micke kom ner, men jag fick gå en liten bit. Kom fel på ett ställe och då är det svårt att hitta rytmen igen. 

Nästa etapp bestod av mängder med sten, så öven om det inte lutade så mycket till en början, var terrängen riktigt svår att cykla i. Vi kom fram till den östra foten av Falbergshöjden och därifrån är det riktigt brant uppför. Väl uppe är det fin cykling nästan hela vägen till Lunedet. Lärdom av det är att man helt enkelt får åka väg runt de svåra partierna. 

Vi hade fruktansvärt bra väder och solen stekte. Tänkte köpa glass i Lunedet, om de tog emot Swish. Det gjorde de dessvärre inte, så vi fick åka hem utan glass. 

Det blev, trots massor av klättring, en fin tur. Nu har jag cykeln inlämnad för service och byte av lite växeldelar. Förhoppningsvis får jag den innan helgen för nu är jag sugen på att upptäcka nya cykelvägar.

Åkte från Gränna redan förra lördagen. Det var så dimmigt och kallt så vi valde att packa ihop efter lunch och styra hemåt istället. Bara vi kom bort från sjön sken solen och temperaturen kom upp runt tjugo grader. Fick en fin kväll med grillat på altanen hemma istället. 

På söndagen blev jag medbjuden på gruppcykling. Drog med mig Micke och vi tillbringade över tre timmar i skogen på cyklarna. Vi blev fyra tjejer och två killar som cyklade väg och stig. Ett riktigt härligt gäng. 

Emil hade cykelträning i Lunedet på måndagen. Micke åkte med honom, men jag följde med och letade lite stig i området. Hittade tyvärr inget vettigt. Det som skulle varit hur bra som helst var sönderkört av skogsmaskiner. Så synd när de inte återställer efter sig vilket de måste. 

Tisdagen blev det ingen cykling alls, men i onsdags körde jag ”min” bana i skogen bakom huset. Körde den åt ett annat håll och det blev mycket bättre cykling. Ibland är inte det första tänkbara alternativet det bästa. Det gäller att vara kreativ och tänka lite nytt. Hittade även en ny körväg som jag funderat ett tag på vart den leder. Den kommer bli bra när det kommer till teknikträning. 

I torsdags körde Micke och jag en afterwork. Ville leta lite stig på några ställen, där det eventuellt skulle gå att ta sig fram. Det gick på ett ställe av fyra, så avkastningen blev rätt dålig. Vi fick ett par härliga timmar på cykeln i alla fall, samt en del bra åkning med. 

Fredag tog jag det lite lugnare. Åkte bara upp till Linneböcksskogen för att se om det gick att rota fram stigen jag körde i höstas som skogsavvaerkarna förstört. Fick fram en bit av den, men inte alls så mycket som jag skulle vilja. Den är nog förstörd för all framtid känns det som. Får helt enkelt tänka ut en ny sträckning på rundan där. Behöver även komma förbi ett ställe där det oftast står vatten. Halva cykeln sjunker ner i lera, så det är inte alls lämpligt att cykla där. 

Igår blev det långpass på eftermiddagen. Åkte MTB till Mullhyttan med omväg, så det landade snudd på 6 mil. Irriterande när klockan visar 59,5 km när jag är framme. Det tog mig 2 Tim och 26 min effektiv cykeltid att ta mig dit. 2 Tim och 48 min inkl alla stopp jag gjorde. Fick läsa karta hur många gånger som helst för jag inte visste hur jag skulle köra. Åkte via Degerfors, Klippan, Källaråsen utanför Åtorp, Hasselfors och så till Ljungstorp vid Mullhyttan. 

På kvällen var jag helt slut i benen. Försökte hålla så högt tempo som möjligt, så det blev snudd på tävlingsfart. Behöver dock få upp tempot än högre. Med den hastigheten tangerar jag första årets tid på 4:25.00. Jag vill åka snabbare i år. Helst skulle jag vilja komma under 4 timmar. Får bli mer träning i grupp så jag pressar upp farten lite mer. 

Idag får det bli lite teknikträning i skogen. Har ju kört rätt mycket den här veckan, så det blir bra med lite lugnare träning. Sen blir det två vilodagar, vilket jag behöver. Imorgon ska vi sätta upp banor och på tisdag är det tävling i Värmlandsserien. Jag ska vara funktionär. Hade tänkt köra serien i år, men det skulle gå bort så många gånger på grund av lite andra saker vi behöver göra, så skippar det. Får bli nästa år stället. Då kanske jag tränat upp tekniken lite mer. 

Ha en fin söndag!

Fredag förmiddag bestämde Micke sig för att cykla en sväng. Efter överläggande hängde jag med. Vi åkte mot Röttle och vidare på John Bauerleden. Den gick hur fint som helst utmed Vätterns östra strand. En del vattendrag som skulle passeras med smala spångar, men överlag gick den på fint underlag i bokskog. 

Fick en timmes cykling i benen, så alltid något. Hade kunnat vara ute längre, men barnen väntade på campingen. 

Efter lunch gick vi upp i centrum för inköp av polkagrisar. Hittade några olika varianter och sen vände de flesta hem. Jag valde att ta trappen upp på Grännaberget istället. Utsikten var magnifik och jag gick runt lite där uppe. Gick även till motionsspåren för att se om jag skulle se MTB-banorna. Jag hittade en av dem, men inte utgångspunkten. 

Igår valde vi att packa ihop och åka hem. Dimman låg tät över Vättern och kringliggande landskap. Det var även rätt kallt. Hann ändå med en biltur med familjen till Röttle och tittade på forsen vid Jerusalem kvarn. 

Hade velat cykla på Grännaberget också, men det finns ju kvar till en annan gång. Cykelmässig levererade Gränna verkligen. campingmässigt är det inte direkt en av Sveriges mysigaste campingar. Det finns nästan inga träd på campingen och jag älskar lummiga campingar. 

Klämdag idag och jag har tagit ledigt. Är inte mycket som kan få mig att jobba en klämdag. Älskar våren när det är långa långhelger och mycket ledigt.

Idag passade jag och Lina på att ta tåget till Stockholm. Har pratat om det i ett halvå, men det har inte blivit av. Började dagen med nästan en timmes försening från Degerfors dock. Men snart ska vi till Mall of Scandinavia och sen ska vi hinna med Kungsträdgården innan vi åker hem.

Förra helgen ägnade jag och Micke oss åt lite cykling. Ville åka en längre tur och vi sökte av kartorna för närområdet. Valet föll på Kjells tur, den norra delen av den. Tog bilen till Granbergsdal och åkte därifrån. En riktigt bra sträcka med mycket stig och många backar. Hjärta och lungor fick jobba på ordentligt. Vädret var perfekt och vi kunde njuta av en fika på ett kalhygge nordväst om Lersjön. 

En bit av leden var dock nästintill oframkomlig, men det var ingen lång sträcka så det gick bra ändå. Hela sträckan vi åkte tog runt 2 timmar och 30 minuter. 

Jag har tänkt rätt länge att jag skulle vara med och cykla i någon av de grupper som Karlskogacyklisterna anordnar. Eller kanske inte direkt de som ordnar med dem, men det är i alla fall cykling, i Karlskoga, med delvis klubbmedlemmar. Det är bara det lilla hindret att verkligen ta sig iväg. Jag är inte den mest sociala av människor, utan lite försiktig när det kommer till nya saker. Jag är helt enkelt lite seg i starten. 

Planen förra vintern var att hänga på Onsdagsgruppen så snart det blev ljust på kvällarna. Den tidpunkten kom lagom tills jag blev sjukskriven på grund av någon form av utmattning. Sen gick sommaren och även hösten. Krånglade med lite kost i höstas och cyklade inte särskilt mycket. 

Senaste veckan hade jag bestämt mig. Jag skulle hänga på kommande onsdag. Så igår skyndade jag mig hem efter jobbet. Fixade mat och lastade bilen med mina cykeltibbehör. Cykeln lastade Micke när han tvätta bilen. Så åkte jag in till stan och kom lagom några minuter innan gruppen skulle dra iväg. 

Jag var varmt välkommen och vi var tre tjejer som var med den här dagen. Därutöver fyra karlar, så ingen stor grupp direkt. Det kanske var bra det, för det var en superhärlig stämning och tempot var helt ok. Körde dock nästan slut på mig första kilometern då jag inte hade koll på upplägget. 

Vi körde grusväg blandat med stig. Körde på för mig kända stigar och även tre nya som jag tänkt köra nu i vår. Fick jag flera ”att göra” punkter avbockade på en och samma kväll. Rundade Råhöjden, en stig jag laddat upp på Trailforks förra sommaren, och återvände till stan. Inga större missöden på vägen och orken hade jag. 

Upplägget är bra, då de före och efter stigpartier väntar in bakomvarande. Det finns även tid för återhämtning, vilket gör att de som vill kan trycka på lite extra där de känner för det. 

Kommer definitivt återkomma till Onsdagsgruppen, för det var kul att cykla med andra. Ett hårt pass blev det för mig också, med hög snittpuls. Polarappen visade att passet varit Extremt och rekommenderar tre dagar återhämtning. Såhär tolv timmar efter passet svettas jag nästan fortfarande 😉

Velade in i det sista, men till slut bestämde jag mig för att cykla en kort sväng efter jobbet. Hade varit så trött under dagen att jag behövde lite energi.

Valde att cykla runt Västersjön. En lagom tur innan middag så här i början på säsongen. Halva sträckan är asfalt och andra halvan grusväg. Tänkte att grusvägen borde vara isfri nu.

Cyklingen gick riktigt lätt. Varierade tempot lite, men benen kändes riktigt starka. Förra helgens distanspass och intervallpass har nog gjort susen. Hade väntat mig sugande grusväg den bit det var grusväg, men det var bara en kilometer, mellan Lilla Strömtorp och Gräsholmen, som var lite mjuk. Resten av grusvägen var hård och fin. Dock väldigt mycket vattenpölar, så både jag och cykeln blev riktigt smutsiga. En skitig cyklist är en lycklig cyklist, i alla fall när det kommer till MTB, så det var helt ok. Fick bli en rejäl tvätt när jag kom hem bara.

Vägen var i princip isfri, så det var riktigt kul att cykla. Nu ser jag fram emot att det ska bli isfritt i skogen också, men först en dump med blötsnö.

Efter lunch igår tog jag cykeln och trampade Möckeln runt. Skulle bli ett långt pass i lugnt tempo. Tog bara med vatten och några Dextrosol. 

Lina följde mig första biten. Hon cyklade på damcykel och vid Linnebäck valde hon att fortsätta runt byn. Jag tog asfaltsvägen mot Degerfors. Nu har all is försvunnit, så det gick fint att cykla. Stickvägarna var dock fortfarande isiga. Några dagar till, sen kommer jag kunna cykla grusväg igen. Som jag längtar för det där med att slita asfalt är inte riktigt min grej. Det är däremot perfekt underlag för lugna distanspass. 

Kom fram till Degerfors och letade mig ner till älven. Alltid kul att se en plats eller ort från cykelsadeln. Man får helt andra perspektiv på platsen och hinner se mer. Stannade och fotade vid älven och passerade något som borde vara en gamal brandstation. Nu stod det Finskaföreningen på huset. Åkte Kosia (har ingen aning om varför den sydöstra sidan kallas så) utmed Möckeln och stannade vid en rastplats vid Duvedalen för ett lite längre stopp. Fotade lite och hörde hur det sjöng i isen. Det lät som att den snart skulle rämna och öppna upp långa vakar i isen. 

Fortsatte mot Knutsbo och Labbsand. Stannade efter den långa backen vid Knutsbo och åt min sista Dextrosol. Njöt av solen och fågelkvittret. Det gick riktigt lätt att cykla. Benen kändes ok och jag fick inte ont av sadeln. Kom fram till Karlskoga och åkte parallellt med E18 första biten innan jag svängde upp not Bråten. Letade mig genom ett skogsparti och kom fram mitt emot Norrleden. Avslutade med samma sträcka som förra lördagen och landade totalt på 44 km. Strava räknar den effektiva tiden som hamnade på 2 timmar och 17 minuter. Rätt lagom för mig och som distanspass. 

Kände mig pigg när jag kom hem, men på kvällen var jag helt slut. Intervaller och distanspass tar ut sin rätt på en vårvintervilande kropp. 

Igår körde jag intervaller. Den lilla landsvägen mot Bjurtjärn är perfekt för det. Speciellt nu när andra vägar är hala med is. Bjurtjärnsvägen är nästan helt isfri så där går det fint att cykla utan dubb. 

Anledningen att jag ville cykla där är att det är backe upp och backe ned i flera kilometer. Det blir naturliga intervaller. Jobba hårt upp och vila ned. Det är tre rejäla backar som suger alla krafter ur en. Jag brukar alltid ta det lugnt uppför, eftersom de blir i början på mina pass. Igår fick jag dock tänka om och försöka hålla samma fart hela vägen. Det gick hyfsat bra de två första backarna. Sen var mina krafter borta. Det är då man inser hur lite kondition man har. 

Vände efter tredje backen, där är det slut på branta och långa backar. Tog sats och försökte så gott jag kunde gasa på uppför de tre backarna på hemvägen. Det var riktigt slitigt och jag var helt slut i kroppen när jag kom hem. Snittade med ett tempo på runt 20km/h, så en värdemätare för ett senare pass. Vet inte vad det går att få upp det till, men ska bli kul att se. 

Efter lunch åkte vi till Mullhyttan, för att äta lite sen lunch. Trevligt att umgås en stund, äta lite gott och bara slappa lite. När vi kom hem passade barnen på att cykla lite och sen tog jag och Micke en promenad runt byn. Avslutade dagen med en komedifilm som Emil tyckte var jättekul. Den hette Familj på väg och handlade om en familj som åkte husbil i USA. 

Idag är Micke och Emil i Jönköping för att se på bilutställning. Jag ska baka bröd och i eftermiddag ska jag ta ett långpass på cykel. Har inte bestämt vart jag ska cykla än, men jag vill få ihop lite lätta mil. Inga intervaller idag alltså.

Ha en härlig Påsk!