November är förbi

2 december, 2020 Av Av helenasahlqvist

Årets kanske mörkaste månad är förbi. November har segat sig förbi, men har haft en del ljusglimtar. Trots att nästan två veckor gick bort i och med att jag varit sjuk, så har jag inte samma mörka känsla av november i år. Jag har jobbat hemifrån nästan hela månaden och passat på att vara ute på lunchen.

November i år har varit varm. Det är bara senaste dagarna som det frusit på ute och snöat lite. Jag hoppas verkligen inte på en repris av förra årets vinter. Snö ett par dagar i november och sen barmark resten av säsongen. Nu vill jag ha vinter, så jag kan slita lite på längdskidorna.

Fördelen förra året var ju att vi kunde cykla obehindrat hela vintern. Behövde inte fundera på vart det var plogat eller tilltrampat i snön.

Jag har fortfarande inte börjat träna. Det dröjer nog lite till. Är mer än fyra veckor sedan jag motionerade senast. Har bara tagit promenader och snurrat lite med benen på motionscykeln. Tröttheten kommer i perioder. Helgen var riktigt seg, vilket var tråkigt då vi var i Sälen för att kolla in vår andel i Sälenstugan. V 24 ska vi dit nästa gång och då hoppas jag på fjällcykling.

Sjukdomen känns lite som två steg framåt och ett tillbaka. Är pigg några dagar och sen trött några dagar. Vad kommer av Covid och vad beror på att jag inte gör något? Vågar ändå inte belasta kroppen på grund av att ingen riktigt vet vad som händer i kroppen på sikt. Väntar in ett par pigga dagar i rad, sen blir det lite motionscykling, eller rentav utecykling igen. Pigg igår, så får se om jag är pigg idag med, då blir det kanske någon typ av aktivitet imorgon. Trött idag, så skjuter jag fram det till helgen. Svårare än så är det inte, men det är självklart frustrerande.