Kajsas fina stigar

4 juli, 2020 Av Av helenasahlqvist

Vi är några tjejer i stan, i klubben, som håller ungefär samma nivå på cyklingen. Jag är långt ifrån den snabbaste av oss, men det skiljer inte alltför mycket. Igår hade Kajsa bjudit in oss till cykling i hennes hemtrakter. De andra tjejerna hade annat planerat, men jag flexade ut vid lunch och åkte till hennes härliga stuga på landet.

Vi transporterade oss via asfaltsväg till skogarna runt Frövätterstorp. Har sett att hon cyklat där så många gånger, men aldrig haft möjligheten att komma dit. Nu blev jag guidad på traktens kanske finaste stigsystem. Lite smalt på sina ställen mellan träden, men det hör till. Stigarna i sig var rätt släta och några svårigheter dök vi på. 

Lite mer transport och ett nytt skogsområde med stig. Fick leta oss fram på något ställe, men det hör till. Cyklade i sommarstugeområden och efter sjökant. Lite mer transport och så ett nytt skogsområde med stig. 

Sen vände vi tillbaka mot Kajsas hus och mötte motvinden. Den föraktade vinden som trycker ner motivationen i backen. Jag gillar inte motvind. Vi tog en sista sträcka i skogen, en körväg som avslutades i en riktigt härlig nedförsbacke. I skogen är det oftast lä, så det var en dröm att komma in i den. 

Avslutade med transport på landsväg och mer motvind, men glada och nöjda ändå. Två timmar cykling som bara flög förbi tidsmässigt. En bättre start på fyra veckors ledighet får man leta efter. 

Kom hem och kände förkylningen krypa på. Vet inte vart den kom från. Kanske slappnade av. Har varit en kul, men intensiv vår på nytt jobb. Eller snarare ny tjänst, arbetsgivaren är den samma. 

Har dessutom känt av en nerv de senaste dagarna i axeln. Det smärtar när jag andas in, men inte annars. Kanske fick en sträckning i onsdags när vi cyklade. Är så lätt hänt när det bär av nedför bergen. 

Får se vad den här dagen har att erbjuda. Hade tänkt mig en bikestreak under semestern, men med ond hals kan det bli svårt. En upptäckartur i lugnt tempo framåt kvällen kanske den ändå klarar av.