MTB-vänner

Jag har några härliga helger bakom mig. Helger med fulla med upplevelser. För två helger sedan var temperaturen så hög att vi kunde cykla i kortärmat och korta ben. Helgen innan det var vädret mer bistert. Gemensamt har dem att jag tagit mig iväg och cyklat med andra.

Förut har jag nästan bara cyklat i grupp på onsdagarna. Har dock fått frågan om jag inte vill hänga på en lördag. Då kör de vid tiotiden på förmiddagen och jag har haft lite svårt att komma iväg vid den tiden. För ett par veckor sedan bestämde jag mig ändå för att det var dags.

Vädret var inte så där jättebra, men det var ändå en liten grupp som samlats på Nobelhallens parkering. Vi åkte mot den östra utkanten av Karlskoga och snurrade runt i endurospåret som finns där. Följde Svartälven uppströms och åkte över en ås mot Utterbäck. Stundom åkte vi på riktigt fina stigar, stundom på sämre.

Bitvis hade jag svårt att hänga med, men jag hade ändå någon eller ett par som sladdade bakom mig. Skönt att känna att man inte är själv om att hålla farten nere.

För drygt en vecka sedan var det dags igen. Den här gången var även Micke med och vi var ett stort gäng som tog oss an delar av Angsjöleden. Vädret var fruktansvärt bra och många körde med korta ärmar. Jag fick plocka av överdragsjackan rätt snart. Vi var fyra tjejer med, vilket någon sa var rekord. Lite synd att inte fler tjejer tar sig ut och cyklar med andra. Kan hända de är rädda för att farten är för hög. Jag tycker ändå det fungerar rätt bra. Efter stigpartierna väntar man in sina kompisar. Ingen blir lämnad åt sitt eget öde.
Vi fick ett par härliga timmar i skogen och fick testa gränser vad gällde teknik. Några av oss bestämde att vi skulle träna än mer teknik dagen efter och stämde träff på söndag förmiddagen.

En strålande sol, och klarblå himmel väntade på oss på söndagen. Vi möttes upp i Kilstabyn knappt en mil från oss. Vi åkte mot Bratta och vek av söderut på Lunedsleden. Planen var att övervinna hinder, i det här fallet cykling uppför hällar.

Vi började med att ta oss an en brant backe med grus och barrunderlag. Övade där en stund och åkte vidare. Hällen vi hade framför oss var riktigt blöt och efter ett par misslyckanden drog vi vidare. Den lämnades obesegrad den söndagen. Jag hade besegrat den torsdagen innan, så för min del gjorde det inte så mycket. Vi fick gå upp och sen njöt vi av utsikten från Furhöjden en lång stund.

Försökte ta oss nedför den steniga branten på södra sidan om Furhöjden. Fick dock se mig besegrad av den, för där slår det stopp. Jag har inte hittat ett vägval som passar mig än. Sista biten behöver man dessutom droppa och det är en konst jag behöver slipa lite mer på. Passerade Paddtjärn och fortsatte leden upp på Falbergshöjden. En brant och tuff klättring som blir värd allt slit när man kan susa ner från toppen mot Kyrkvägen. Det är ett stigavsnitt jag kan köra om och om igen, hur många gånger som helst.

Avslutade med att ta stigen mot oss och där tackade vi för oss, medans de andra cyklade in mot stan.

I söndags var det dags igen. Jag hade messat med Lilja, en flitig söndagscyklist på lördagen och frågat vart det bar av dagen efter. Frågade om han vill hänga med till Råbäck i Degerfors. Jag hade kollat vädret och det såg ut att bli ok, dock ingen sol. När söndagen kom regnade det tyvärr. Lite strul på morgonen gjorde att vi fick ta bilen dit och kom dessutom efter avsatt tid. Lilja och Mia väntade på oss vid värmestugan, så de hade i alla fall tak över huvudet.

De hade cyklat i Råbäck tidigare, jag och Micke hade bara åkt skidor där. Det är riktigt bra skidåkning och det var minst lika bra cykling. Synd bara att regnet hängde över oss och diset gick ända in på huden. Vi fick ändå en härlig timma i skogen, på stigen som leder runt milspåret. På slutet väntar en lång härlig nedförsbacke. Jag älskar långa och härliga nedförsbackar.

Vi skiljdes åt, de cyklade tillbaka mot Karlskoga i regnet och vi packade in oss i bilen. Tyckte synd om de som skulle cykla hela vägen tillbaka, men de tackade nej till erbjudande att åka med oss.

Jag ser fram mot mer cykling i vinter med både Lördagsgäng och den mindre söndagsgruppen. Söndagarna är trevliga då det är färre cyklister.