Att utvecklas


Igår var det onsdag och onsdagar betyder gruppcykling från Mandels här i Karlskoga. Vad är Mandels då? Jo, det är en butik som säljer bland annat cyklar. De har andra roliga saker också, såsom robotgräsklippare och andra trädgårdsredskap. Två riktigt roliga kombinationer.

Det blåste riktigt mycket när jag åkte till samlingen. Det var västlig vind, vilket betydde att jag fick en behaglig resa på grusvägen via Högåsen. Kom fram en bra stund innan vi skulle ge oss iväg. Kan säga att uppslutningen igår inte var så vidare bra.

Jag hade bestämt mig för att köra röd grupp. Har tänt det några veckor, men det har kommit annat mellan. Har varit ledare för den gröna gruppen två gånger och så var Micke med den tredje.

Fick nästan med mig Jessica i den röda gruppen, men hon valde i sista stund att hänga med grön istället. Det var ju lite tråkigt, men jag stod fast vid mitt beslut. Det går bra att köra i grön grupp, men söker man mer utmaning så ska man välja röd. Vi åkte mot Smedstorp och jag var i det närmaste död när vi stanna vid grindstolparna på ett krön. Dock var det fler som behövde hämta andan.

Vi andades en stund och vek in i skogen på ett gammalt motionsspår. Där hade jag inge större problem att hänga med, förrän vi kom ut på ett lite snabbare parti. Där det lutade uppför blev jag avhängd. Har inte lika mycket styrka och snabbhet i benen som mina medcyklister.

Gänget samlades ihop på grusvägen och det gick i behagligt tempo via Högåsen mot Högeberg och Stonehill. Målet var endurobanan i Fiskebo. Lite fina stigar betade vi av på vägen dit. Blev lite stopp här och var. En kille fick in en pinne i växelföraren bak som knappt gick att få bort. Det resulterade i att den böjde sig åt fel håll. Han fick böja med den några gånger innan den hamnade rätt.

I Fiskebo vek vi in på endurospåret och följde det nästan hela varvet. Det var trixigt på sina ställen och lättare på andra. Det går genom väldigt fin terräng med omväxlande fin stig och hällar. Ett par rejäla nedförsbackar finns det, inte långa, men branta.

När vi tagit oss runt spåret var det bara några minuter kvar innan solen skulle gå ner och vi vände hemåt. Jag tände lampor och vi åkte i maklig takt hem. Vid Stonehill vek jag av mot Linnebäck och tackade för idag. Ett pass som jag utvecklat både snabbhet, styrka och teknik i. Perfekt en onsdagskväll i September.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *