Premiär i skidspåret

Äntligen har det kommit tillräckligt med snö för att det ska gå att åka skidor. Jag har inte tänkt mycket på skidåkning senaste tiden. Har inte varit så himla sugen på att åka. Micke och Lina skulle iväg igår på förmiddagen och testa så de hade bra glid på skidorna. Lina har haft sina skidor en säsong redan och vi ville se så hennes spann verkade ok fortfarande. Är så pyssligt att prova ut nya fästzoner och hon åker såpass lite att det inte har superstor betydelse. Bara hon glider någorlunda och har ok fäste så får det duga. Emil bestämde sig i sista stund att han ville med, så då hängde jag på också. 

Nobelspåret som vi åkte är 2,25 km långt och helt platt. Glidet var det inga fel på för någon av oss. Barnen kör med tejp, så öven fästet var ok. Jag vallade bara på lite blått på toppen och hade hyfsat bra skidor. Det högg några gånger, men eftersom jag åkte med barnen hade det ingen större betydelse. Är värre när det fryser på snö på skidorna när man kör snabbt. Var himla mysigt att åka i alla fall. Känns i kroppen att man är mer tränad än man brukar på vintern. Även om tempot var väl lugnt så vet jag att det inte brukar vara så. Förr om åren har minsta ansträngning märkts av på flåset. Det är kul, det ger motivation att fortsätta. 

I natt har snötäcket fyllts på några centimeter, så jag hoppas de ger sig ut och spårar på nytt. Det var inga genomslag i spåret igår, men stavfästet var riktigt dåligt. Så nu blir det till att hålla koll på skidrapporterna och se vart vi ska åka härnäst. Lutar åt Ånnaboda imorgon med packad fika i ryggsäcken. 

Ha en bra lördag!