Solstaloppet XC 2016

Då var det avklarat. Första cykelloppet för min del. Det var riktigt roligt! 
Vi åkte vid tiotiden hemifrån. I riktigt spöregn. Var inte alls sugen på att åka cykel i det vädret i flera timmar. När vi kom till Skattkärr blev regnet lättare och väl i Karlstad slutade det helt. 
Parkerade husvagnen vid Tingvalla och gick för att hämta ut nummerlapp. Fick startnummer 19.
Gick tillbaka till husvagnen och kokade pasta. Micke sökte in tvn och så slappade vi en stund. Annika och hennes granne Therese kom också in till oss. 
Käkade och gick ut för att göra klart cykeln. Annikas växlar strulade, men det fixade vi lite snabbt. Tur att man kollat youtube några gånger så jag kom ihåg hur man skulle åtgärda strulet. 
Vi rullade mot starten tjugo över tolv. På tok för tidigt egentligen för vi fick vänta jättelänge i startfållan. Vill man komma långt fram behöver man dock vara där någon timma innan start. Det ville inte vi, utan vi startade bland de sista. 
Såg mig omkring och konstaterade att det var jag och en kille i nedre tonåren som var de enda med vanliga pedaler och skor. Så kan det vara. Jag har tränat för lite med cykelsskor för att våga ha dem igår. Till Vasan ska jag dock vara mer bekväm med dem.
Starten gick och det var inga problem att samsas med cyklisterna runtomkring. Däremot gick starten snabbt och det kändes som att jag kom sist nästan direkt. Första kilometrarna gick på asfalt tillbaka ut mot Tingvalla och Våxnäs, sen in i skogen. Hade missflyt i första lilla uppförsbacken då cyklisten före mig fick stopp. Så jag kom lite efter där och höll på att fälla den stackars lilla killen jag sett i starten. Det var inte riktigt meningen. 
I första skogspartiet blev det stopp och det strulade för många med cykelsskor. Där var jag rätt nöjd med mitt skoval. Jag passade på att ta av mig tröjan när det ändå nästan stod still. Fick dock en hel hög som åkte om mig. 
Trampade vidare och det var bra lerigt på sina ställen. Dock höll sig regnet borta vilket var mer än jag räknat med innan. Kom till den fruktade Bryngfjordsbacken och växlade ner ordentligt. Orkade trampa nästan ända upp innan jag hoppade av och gick. Körde förbi många där. Pausade en stund på toppen och gav mig av nedför. 
Nu rullade det på bra och en bit efter backen fick jag en rygg att hålla. Jag behövde inte jobba mycket alls för att komma fram. Det finns mycket kraft att spara på det. Körde om efter ett tag och kom ikapp en tjej som höll rätt ok fart. Hon var dock rätt försiktig på de tekniska partierna så jag körde om henne med efter ett tag. 
Då hittade jag två ryggar från Vingåkers MTB klubb att hänga på. De åkte lite för fort på grusvägen, men nästan lite för försiktigt på stigarna. Pratade några ord med dem vid vätskepåfyllningen vid varvning och de tyckte nog det var lite för mycket upp och ner. Där de är ifrån är det helt platt tyckte de. Jag å min sida tyckte det var bättre än jag förväntat mig. 
Körde vidare och såg dem knapp på resterande del av lopp. Jag låg lite före. Hörde dem tala nästa gång vi åkte uppför Bryngfjordsbacken, det var allt. 
Andra varvet var jag annars nästintill ensam. Nu hade det torkat upp på berghällar och i lerspår. Några pölar kvar, men det var inget som vållade större problem. Solen sprack fram och det var ganska härligt att cykla. Det enda obehaget var vinden. Det blåste rätt friskt och utan en rygg att ligga efter gick det åt rätt mycket kraft. 
När milen var kvar tog benen slut. Fick kämpa mig uppför de små backar som var. På platten och neråt var det inga större problem, men så snart det lutade lite upp tog det stopp. Fick även grymt ont i svanken och även nacken. Så det måste jag lägga tid på att träna. 
Kilometern innan mål kom Vingåker herrarna och drog förbi. De hade mer ork kvar än mig. 
Väl i mål var jag glad att det var över. Fruktansvärt nöjd över min prestation och tacksam över att vi inte fick en enda regndroppe på oss. Hur kan man ha sån tur när de lovat regn till klockan tre typ?!
Fick fint mottagande av funktionärer, Micke, Bengan och hans grannar. 
Är också kul att se hur många det var som var där ute i skogen och hejade. Fick massor av hejarop och folk applåderade. 
Det var en mycket trött Helena som kom hem igår. Micke fick hämta pizza och sen stöp jag i soffan och orkade ingenting. Nu är det bara att ladda upp för Cykelvasan. Drygt en månad kvar. Kommer inte bli mycket cykelträning för min del dessvärre. Varför får jag skriva om imorgon…