Långcykling bland annat

Åkte från Gränna redan förra lördagen. Det var så dimmigt och kallt så vi valde att packa ihop efter lunch och styra hemåt istället. Bara vi kom bort från sjön sken solen och temperaturen kom upp runt tjugo grader. Fick en fin kväll med grillat på altanen hemma istället. 

På söndagen blev jag medbjuden på gruppcykling. Drog med mig Micke och vi tillbringade över tre timmar i skogen på cyklarna. Vi blev fyra tjejer och två killar som cyklade väg och stig. Ett riktigt härligt gäng. 

Emil hade cykelträning i Lunedet på måndagen. Micke åkte med honom, men jag följde med och letade lite stig i området. Hittade tyvärr inget vettigt. Det som skulle varit hur bra som helst var sönderkört av skogsmaskiner. Så synd när de inte återställer efter sig vilket de måste. 


Tisdagen blev det ingen cykling alls, men i onsdags körde jag ”min” bana i skogen bakom huset. Körde den åt ett annat håll och det blev mycket bättre cykling. Ibland är inte det första tänkbara alternativet det bästa. Det gäller att vara kreativ och tänka lite nytt. Hittade även en ny körväg som jag funderat ett tag på vart den leder. Den kommer bli bra när det kommer till teknikträning. 


I torsdags körde Micke och jag en afterwork. Ville leta lite stig på några ställen, där det eventuellt skulle gå att ta sig fram. Det gick på ett ställe av fyra, så avkastningen blev rätt dålig. Vi fick ett par härliga timmar på cykeln i alla fall, samt en del bra åkning med. 


Fredag tog jag det lite lugnare. Åkte bara upp till Linneböcksskogen för att se om det gick att rota fram stigen jag körde i höstas som skogsavvaerkarna förstört. Fick fram en bit av den, men inte alls så mycket som jag skulle vilja. Den är nog förstörd för all framtid känns det som. Får helt enkelt tänka ut en ny sträckning på rundan där. Behöver även komma förbi ett ställe där det oftast står vatten. Halva cykeln sjunker ner i lera, så det är inte alls lämpligt att cykla där. 

Igår blev det långpass på eftermiddagen. Åkte MTB till Mullhyttan med omväg, så det landade snudd på 6 mil. Irriterande när klockan visar 59,5 km när jag är framme. Det tog mig 2 Tim och 26 min effektiv cykeltid att ta mig dit. 2 Tim och 48 min inkl alla stopp jag gjorde. Fick läsa karta hur många gånger som helst för jag inte visste hur jag skulle köra. Åkte via Degerfors, Klippan, Källaråsen utanför Åtorp, Hasselfors och så till Ljungstorp vid Mullhyttan. 


På kvällen var jag helt slut i benen. Försökte hålla så högt tempo som möjligt, så det blev snudd på tävlingsfart. Behöver dock få upp tempot än högre. Med den hastigheten tangerar jag första årets tid på 4:25.00. Jag vill åka snabbare i år. Helst skulle jag vilja komma under 4 timmar. Får bli mer träning i grupp så jag pressar upp farten lite mer. 

Idag får det bli lite teknikträning i skogen. Har ju kört rätt mycket den här veckan, så det blir bra med lite lugnare träning. Sen blir det två vilodagar, vilket jag behöver. Imorgon ska vi sätta upp banor och på tisdag är det tävling i Värmlandsserien. Jag ska vara funktionär. Hade tänkt köra serien i år, men det skulle gå bort så många gånger på grund av lite andra saker vi behöver göra, så skippar det. Får bli nästa år stället. Då kanske jag tränat upp tekniken lite mer. 

Ha en fin söndag!

Gränna levererade!

Fredag förmiddag bestämde Micke sig för att cykla en sväng. Efter överläggande hängde jag med. Vi åkte mot Röttle och vidare på John Bauerleden. Den gick hur fint som helst utmed Vätterns östra strand. En del vattendrag som skulle passeras med smala spångar, men överlag gick den på fint underlag i bokskog. 

Fick en timmes cykling i benen, så alltid något. Hade kunnat vara ute längre, men barnen väntade på campingen. 

Efter lunch gick vi upp i centrum för inköp av polkagrisar. Hittade några olika varianter och sen vände de flesta hem. Jag valde att ta trappen upp på Grännaberget istället. Utsikten var magnifik och jag gick runt lite där uppe. Gick även till motionsspåren för att se om jag skulle se MTB-banorna. Jag hittade en av dem, men inte utgångspunkten. 

Igår valde vi att packa ihop och åka hem. Dimman låg tät över Vättern och kringliggande landskap. Det var även rätt kallt. Hann ändå med en biltur med familjen till Röttle och tittade på forsen vid Jerusalem kvarn. 

Hade velat cykla på Grännaberget också, men det finns ju kvar till en annan gång. Cykelmässig levererade Gränna verkligen. campingmässigt är det inte direkt en av Sveriges mysigaste campingar. Det finns nästan inga träd på campingen och jag älskar lummiga campingar. 

På besök i Gränna

Fick frågan för några dagar sedan om vi ville med till Falköping över långhelgen. Det ville vi gärna, men när vi ringde och skulle preliminärboka en plats var campingen full. Vi kikade runt lite på alternativ och Gränna verkade få bra väder. Dessutom finns ju polkagrisar, en fin ö och så ska det finnas fin stigcykling här också. 

Tuffade ner igår och stannade vid Omberg för att äta lunch. Åt lite kallskuret i husvagnen på parkeringen och gick sedan de 500 meterna upp på Hjässan. En gammal fornborg på Ombergs topp. Utsikten är magnifik och man ser riktigt långt. 


Kom fram till campingen i Gränna en stund efter lunch, parkerade och slappnade av. Gick och åt glass i hamnen, barnen lekte och framåt kvällen blev det även ett dopp i sjön. Det var andra badet för barnen i år. När jag var på cykling i onsdags tog Micke med dem till Labbsand för årets första bad.

När de kommit tillbaka klädde jag om och tog en lugn cykeltur söderut från Gränna. Hade sett att det skulle vara fint utmed Röttleån i mina sociala flöden. En tjej jag följer som cyklar som inte bor så långt härifrån. 


Cyklade genom en riktig Svensk idyll. En slingrande väg kantade av röda små hus och blommande körsbärsträd. På parkeringen vid Röttle By stod några husbilar och inväntade natten och i hagen bredvid parkeringen betade några tackor med sina ungar. 


Jag stannade vid ån för fotografering och försökte hitta en stig mot sjön. Lyckades inte så himla bra utan vände hem igen. Ibland måste man komma bort en bit från genomfarter och motorvägar, så hittar man det riktiga Sverige. Vårt vackra land med en natur som är för alla. 


Idag ska det regna och åska här. Skulle börjat i eftermiddag, men redan nu dundrar åskan och regnet öser ner. Hoppas det bara blir några skurar för idag vill cykla på Grännaberget. 

Stockholmsdag

Eftersom sex planerade timmar i huvudstaden reducerades till fem timmar, kände jag mig aningen stressad när vi klev av tåget. Vi letade upp pendeln till Solna och kom fram till Mall of Scandinavia lagom till straxt efter tolv. Det var bara att leta upp restaurangen som Lina ville äta på och ställa oss i kö.


Fick säkert köa i mer än trettio minuter på att få beställa maten, men vad hade vi för val? Vi åt på Vapiano och Lina hade sett fram mot deras pasta som hon fått veta skulle vara hur god som helst. Jag valde Pizza och den var riktigt god den med.


Vid ett hade vi fått i oss maten och hade två timmar på oss att shoppa. Lina behövde kläder inför sommaren, så det blev en del letande. Hon hittade några plagg på H&M, men inget utöver det vanliga. Insåg när hon var klar där och klockan var runt halv tre att vi hade hunnit med hela köpcentret. Större var det inte. Hade fått för mig att det skulle vara stort, men fråga är hur mycket större än Marieberg det i själva verket är. Kan inte vara mycket i alla fall. Utbudet var inte heller något utöver och jag behöver inte åka dit igen. Blir det fler turer till Stockholm så får vi stanna inne i centrum. Där finns ju allt och dessutom trevligare att gå runt där.

Vi tog pendeln tillbaka och kom lagom till Stockholm city för att ta T-banan till Kungsträdgården. Där står Körsbärsträden i full blom och vi fick några riktigt fina bilder på träden. Riktigt, riktigt fint.


Efter det gick vi in på NK. Ville visa Lina ett riktigt köpcentrum av det gamla slaget. Något hon uppskattade och tyckte var riktigt fint. Sen ville Lina se Slottet. Passade ju bra eftersom det var Kungens födelsedag. Blev dock ingen tårta för vår del som synd var. Lina åt i alla fall en Belgisk Wåffla utanför Nobelmuseet innan vi gick runt lite i Gamla Stan.


Så trots att jag var lite stressad först, så hann vi massor ändå och hade gott om tid över innan tåget gick tillbaka hem. Det blev en hur mysig dag som helst.

Mot Stockholm och MOS, men först Kjells tur

Klämdag idag och jag har tagit ledigt. Är inte mycket som kan få mig att jobba en klämdag. Älskar våren när det är långa långhelger och mycket ledigt.

Idag passade jag och Lina på att ta tåget till Stockholm. Har pratat om det i ett halvå, men det har inte blivit av. Började dagen med nästan en timmes försening från Degerfors dock. Men snart ska vi till Mall of Scandinavia och sen ska vi hinna med Kungsträdgården innan vi åker hem.

Förra helgen ägnade jag och Micke oss åt lite cykling. Ville åka en längre tur och vi sökte av kartorna för närområdet. Valet föll på Kjells tur, den norra delen av den. Tog bilen till Granbergsdal och åkte därifrån. En riktigt bra sträcka med mycket stig och många backar. Hjärta och lungor fick jobba på ordentligt. Vädret var perfekt och vi kunde njuta av en fika på ett kalhygge nordväst om Lersjön. 

En bit av leden var dock nästintill oframkomlig, men det var ingen lång sträcka så det gick bra ändå. Hela sträckan vi åkte tog runt 2 timmar och 30 minuter. 

Första gången, att våga ta steget

Jag har tänkt rätt länge att jag skulle vara med och cykla i någon av de grupper som Karlskogacyklisterna anordnar. Eller kanske inte direkt de som ordnar med dem, men det är i alla fall cykling, i Karlskoga, med delvis klubbmedlemmar. Det är bara det lilla hindret att verkligen ta sig iväg. Jag är inte den mest sociala av människor, utan lite försiktig när det kommer till nya saker. Jag är helt enkelt lite seg i starten. 

Planen förra vintern var att hänga på Onsdagsgruppen så snart det blev ljust på kvällarna. Den tidpunkten kom lagom tills jag blev sjukskriven på grund av någon form av utmattning. Sen gick sommaren och även hösten. Krånglade med lite kost i höstas och cyklade inte särskilt mycket. 

Senaste veckan hade jag bestämt mig. Jag skulle hänga på kommande onsdag. Så igår skyndade jag mig hem efter jobbet. Fixade mat och lastade bilen med mina cykeltibbehör. Cykeln lastade Micke när han tvätta bilen. Så åkte jag in till stan och kom lagom några minuter innan gruppen skulle dra iväg. 

Jag var varmt välkommen och vi var tre tjejer som var med den här dagen. Därutöver fyra karlar, så ingen stor grupp direkt. Det kanske var bra det, för det var en superhärlig stämning och tempot var helt ok. Körde dock nästan slut på mig första kilometern då jag inte hade koll på upplägget. 

Vi körde grusväg blandat med stig. Körde på för mig kända stigar och även tre nya som jag tänkt köra nu i vår. Fick jag flera ”att göra” punkter avbockade på en och samma kväll. Rundade Råhöjden, en stig jag laddat upp på Trailforks förra sommaren, och återvände till stan. Inga större missöden på vägen och orken hade jag. 

Upplägget är bra, då de före och efter stigpartier väntar in bakomvarande. Det finns även tid för återhämtning, vilket gör att de som vill kan trycka på lite extra där de känner för det. 

Kommer definitivt återkomma till Onsdagsgruppen, för det var kul att cykla med andra. Ett hårt pass blev det för mig också, med hög snittpuls. Polarappen visade att passet varit Extremt och rekommenderar tre dagar återhämtning. Såhär tolv timmar efter passet svettas jag nästan fortfarande 😉

Grusväg med dubbfritt igen

Velade in i det sista, men till slut bestämde jag mig för att cykla en kort sväng efter jobbet. Hade varit så trött under dagen att jag behövde lite energi.

Valde att cykla runt Västersjön. En lagom tur innan middag så här i början på säsongen. Halva sträckan är asfalt och andra halvan grusväg. Tänkte att grusvägen borde vara isfri nu.

Cyklingen gick riktigt lätt. Varierade tempot lite, men benen kändes riktigt starka. Förra helgens distanspass och intervallpass har nog gjort susen. Hade väntat mig sugande grusväg den bit det var grusväg, men det var bara en kilometer, mellan Lilla Strömtorp och Gräsholmen, som var lite mjuk. Resten av grusvägen var hård och fin. Dock väldigt mycket vattenpölar, så både jag och cykeln blev riktigt smutsiga. En skitig cyklist är en lycklig cyklist, i alla fall när det kommer till MTB, så det var helt ok. Fick bli en rejäl tvätt när jag kom hem bara.


Vägen var i princip isfri, så det var riktigt kul att cykla. Nu ser jag fram emot att det ska bli isfritt i skogen också, men först en dump med blötsnö.

Sista Påskcyklingen för i år

I söndags hade jag vilodag. Inte planerad, men jag tyckte kroppen var värd lite vila. Det enda ansträngande jag gjorde var en lite längre promenad i Linnebäcksskogen med Micke och Emil. Vi skulle kolla på ett kalhygge som kommit till i vinter och där jag hittat så fin stig i höstas. Stigen såg vi inte mycket av, men det var rätt mycket snö, så den kanske kommer fram. Annars var det rätt sönderkört av skogsmaskinen. Stigar måste pterställas efter avvverkning, men vet inte om alla är så noga med det. Vi hade med fika i ryggsäck och satte oss på en sten på kalhygget och fikade i solen.


Igår blev det cykling igen. Kanske sista passet på enbart asfalt. Man kan ju alltid hoppas. Att nöta asfalt är verkligen inte kul. Tog vägen mot Bjurtjärn och vände vid Dalbäcken, två mil bort. Vände tillbaka och halvvägs hem upptäckte jag att telefonen var död. Typiskt! Den har skött sig riktigt bra sedan jag bytte batteri för ett par månader sedan. Hade den i en hållare på styret och det blev nog för kallt för den. Då suger de ur batterierna mycket snabbare.


Väl hemma och när jag laddat telefonen, kunde jag återuppta Strava. Det bästa är att Strava pausar när batteriet dör. Så jag fick ett hum om vilken tid jag cyklat på. Landade på runt två timmar och fyra mil. Som synd är dog telefonen innan jag spurtade förbi ett segment, så den tiden gick förlorad. Får ta nya tag på det någon annan gång.

Blev en bra träningshelg i alla fall. Nu väntar några lugna dagar och förhoppningsvis blir det grusvägscykling nästa gång.

 

Möckeln runt, på mitt sätt


Efter lunch igår tog jag cykeln och trampade Möckeln runt. Skulle bli ett långt pass i lugnt tempo. Tog bara med vatten och några Dextrosol. 

Lina följde mig första biten. Hon cyklade på damcykel och vid Linnebäck valde hon att fortsätta runt byn. Jag tog asfaltsvägen mot Degerfors. Nu har all is försvunnit, så det gick fint att cykla. Stickvägarna var dock fortfarande isiga. Några dagar till, sen kommer jag kunna cykla grusväg igen. Som jag längtar för det där med att slita asfalt är inte riktigt min grej. Det är däremot perfekt underlag för lugna distanspass. 


Kom fram till Degerfors och letade mig ner till älven. Alltid kul att se en plats eller ort från cykelsadeln. Man får helt andra perspektiv på platsen och hinner se mer. Stannade och fotade vid älven och passerade något som borde vara en gamal brandstation. Nu stod det Finskaföreningen på huset. Åkte Kosia (har ingen aning om varför den sydöstra sidan kallas så) utmed Möckeln och stannade vid en rastplats vid Duvedalen för ett lite längre stopp. Fotade lite och hörde hur det sjöng i isen. Det lät som att den snart skulle rämna och öppna upp långa vakar i isen. 


Fortsatte mot Knutsbo och Labbsand. Stannade efter den långa backen vid Knutsbo och åt min sista Dextrosol. Njöt av solen och fågelkvittret. Det gick riktigt lätt att cykla. Benen kändes ok och jag fick inte ont av sadeln. Kom fram till Karlskoga och åkte parallellt med E18 första biten innan jag svängde upp not Bråten. Letade mig genom ett skogsparti och kom fram mitt emot Norrleden. Avslutade med samma sträcka som förra lördagen och landade totalt på 44 km. Strava räknar den effektiva tiden som hamnade på 2 timmar och 17 minuter. Rätt lagom för mig och som distanspass. 


Kände mig pigg när jag kom hem, men på kvällen var jag helt slut. Intervaller och distanspass tar ut sin rätt på en vårvintervilande kropp. 

Långfredagsintervaller

Igår körde jag intervaller. Den lilla landsvägen mot Bjurtjärn är perfekt för det. Speciellt nu när andra vägar är hala med is. Bjurtjärnsvägen är nästan helt isfri så där går det fint att cykla utan dubb. 

Anledningen att jag ville cykla där är att det är backe upp och backe ned i flera kilometer. Det blir naturliga intervaller. Jobba hårt upp och vila ned. Det är tre rejäla backar som suger alla krafter ur en. Jag brukar alltid ta det lugnt uppför, eftersom de blir i början på mina pass. Igår fick jag dock tänka om och försöka hålla samma fart hela vägen. Det gick hyfsat bra de två första backarna. Sen var mina krafter borta. Det är då man inser hur lite kondition man har. 


Vände efter tredje backen, där är det slut på branta och långa backar. Tog sats och försökte så gott jag kunde gasa på uppför de tre backarna på hemvägen. Det var riktigt slitigt och jag var helt slut i kroppen när jag kom hem. Snittade med ett tempo på runt 20km/h, så en värdemätare för ett senare pass. Vet inte vad det går att få upp det till, men ska bli kul att se. 

Efter lunch åkte vi till Mullhyttan, för att äta lite sen lunch. Trevligt att umgås en stund, äta lite gott och bara slappa lite. När vi kom hem passade barnen på att cykla lite och sen tog jag och Micke en promenad runt byn. Avslutade dagen med en komedifilm som Emil tyckte var jättekul. Den hette Familj på väg och handlade om en familj som åkte husbil i USA. 


Idag är Micke och Emil i Jönköping för att se på bilutställning. Jag ska baka bröd och i eftermiddag ska jag ta ett långpass på cykel. Har inte bestämt vart jag ska cykla än, men jag vill få ihop lite lätta mil. Inga intervaller idag alltså.

Ha en härlig Påsk!